Igår sov jag och olivia vår sista natt hos Caroline och på morgonen var vi med på två lektioner på Christ Junior Collage. Jag gick på engelska och det fanns flera grejer som skilde sig från den svenska skolan och miljön i klassrummet. För det första bestod varje klass av mellan 50-70 elever, de tilltalades inte vid namn utan med en siffra och killar och tjejer satt på varsin sida av klassrummet. Det var kul att se hur olika skolorna kan vara trots att vi alla läser på ungefär samma nivå.

 

På eftermiddagen gjorde vi ett kortare besök i ett slumområde. De fokuserade inte så mycket på att visa oss runt i området (vilket kändes ganska skönt eftersom första besöket i slummen påverkade vårt mående de kommande dagarna) utan på att visa CSA:s arbete, framförallt barnen och det aktivitets centret som de gick till på eftermiddagarna. Det var en positiv upplevelse och själen värmdes av barnens söta sånger. 

 

Dagens citat: 

Barnet: "Vilken kräm använder du?" 

Linda: "Vad då för kräm"

Barnet: "Ja, vad använder du för kräm i ansiktet?"

Linda: "Vad menar du för kräm i ansiktet?

Barnet: "Ja, för att bli så där vit"

Vi besökte en center som jobbade med att utbilda barn i datorkunskap. Vi småpratade lite med barnen och då ställer en liten kille denna fråga till Linda. Så otroligt gulligt!

Idag bar det av till Kolar Village, en landsbygd 3-4 timmar utanför Bangalore. Vi bor i en gammal idrottshall som numera används som ett slag kontor för CSA:s arbete i Kolar. Vi vilade faktiskt i flera timmar när vi kom fram vilket var helt fantastiskt skönt! Sent på eftermiddagen åkte vi till en liten by ca. 30 minuter bort. Jag vet inte riktigt vad man ska kalla området, det klassas ju inte som slum men det var nog inte långt därifrån. Jag tror faktiskt besöket där var det jobbigaste hittills. Första slummen vi besökte tog nog så hårt på mig för att allt var så nytt, det var så otroligt stora skillnader från vad jag är van att se. Även om det var svårt har jag ändå ett positivt minne av besöket eftersom familjerna och framförallt barnen var så glada att se oss. Idag var det så himla jobbigt för det var inte samma positiva andan som vi möttes av. Många kollade konstigt och jag kände mig rent utsagt smutsig. Att gå in i främmande människors hus och se hur litet och knapphändigt de bor gjorde mig äcklad. Det kändes förnedrande mot byborna och inte alls en rolig upplevelse. Självklart är det lärorikt men att deras fattigdom och otur i livet skulle vara någon slags turistattraktion fick mig att få ont i hjärtat. Vi var ju trots allt där för att  få upp ögonen för hur vissa människor i världen lever och för att försöka göra skillnad, men det kändes inte som att invånarna förstod det vilket har gjort att jag fortfarande bär på en stor, tung sten i bröstet...

 

Jag vet inte exakt hur morgondagens schema ser ut men vet i alla fall att vi ska prova att jobba på fältet. Hoppas bara på att det inte hinner bli allt för varmt innan vi kommer ut. 

Nu är det dags att sova, alla, elever som lärare i ett och samma rum. Rätt mysigt faktiskt, förutom att jag redan hör folk som snarkar! 

CSA: "Center for Social Action is a development organization of Christ University where student communities are sensitized on various issues affecting the economically deprived and marginalized sections of the society. Established in 1999, CSA working towards promoting social responsibility values amongst the student community. CSA presently working in 4 urban slum communities and 75 rural communities spred across 3 states.