Nu är det bara några få timmar kvar tills det att planet lyfter mot Franfurt och sedan vidare mot Bangalore. Det börjar bli riktigt nervöst samtidigt som förväntningarna bara blir högre och högre. Kanske börjar jag inse att vi faktiskt åker imorgon, att vi snart är där. 
Som ett sista inlägg på hemmaplan blir det en till intervju, men den här gången med klassens radarpar Jonas och Mattias. Killarna som alltid har ett leende på läpparna och en positiv inställning till det mesta!

Hur känns det inför resan?
Mattias: Det ska bli riktigt roligt men visst känns det lite spänt och orealistiskt att vi faktiskt ska åka till Indien. Även om man vetat om det i flera månader så känns det inte som det verkligen kommer ske.

Jonas: Jag är oerhört taggad och förväntansfull, ska bli mycket intressant att se en del av världen som är så pass annorlunda mot Sverige. 

Vad ser du mest fram emot?
Mattias: Jag ser självklart fram emot det mesta men jag ser absolut mest fram emot att skriva mitt projektarbete och fördjupa mig i den frågan. Det ska bli intressant att få andra perspektiv på saker och ting samt fördjupa sig i en helt annan kultur än den vi får uppleva i Sverige.

Jonas: Främst att se olika kulturella skillander mellan Sverige och Indien men också skilladen mellan storstaden Bangalore och de slumområden vi ska besöka. 

Hur har du förberett dig?
Mattias: Jag har packat det mest nödvändiga, som kläder och handsprit. Resten köper jag där!
Sen har jag även förberett mig mentalt att det är ett helt annat samhälle där än hemma i Sverige. Det finns extremt mycket fattigdom och slum som givetvis kommer bli jobbigt mentalt att besöka. Men det är inte alls en nackdel utan en bra chans att utöka sitt perspektiv på livet. Gymnasiearbetet har jag förberett med Jonas som jag jobbar med genom att läsa rapporter om barnarbete och kontakta hjälporganisationer som Unicef till exempel

Jonas: Det ända jag har gjort egentligen är att förbereda mig på att se saker som i ens vanliga tillvaro inte existerar. Sedan har jag givetvis packat ner det nödvändigaste såsom handsprit, kläder etc. 

Vad tror du blir jobbigast? 
Mattias: Det jobbigaste blir väl att uppleva fattigdomen på så nära håll som vi kommer göra. Det skiljer sig så mycket från att bara läsa det i böcker eller se hur fattigt ett land är i siffror. Det kommer bli intressant och fascinerande att besöka fattiga områden i Indien men jag är förberedd på att det kommer bli en hjärtskärande upplevelse också.

Jonas: Definitivt att se all fattigdom i vitöga, man har hört om det och sett det på TV men nu är det verklighet. Det gäller att ha rätt inställning mentalt. 

Vår resa handlar i främsta hand om att göra vårt gymnasiearbete, vad ska du göra för arbete i Indien?
Mattias: Jag ska fördjupa mig inom barnarbete i Bangalore med Jonas. Det ska bli riktigt intressant då vi kommer att försöka besöka polisen och se hur dem arbetar för att motarbeta barnarbete och fråga hjälporganisationer i Indien vad dem gör för att minska barnarbetet så mycket som möjligt. 

Jonas: ag ska tillsammans med Mattias forska kring barnarbete i Bangalore, vi ska besöka olika myndigheter och organisationer för att få en bättre uppfattning om barnarbete i Indien och i stort. Dessutom ska vi försöka få en bättre inblick i detta främst när vi besöker slumområden.  

Vad har du för förväntningar?
Mattias: Jag har verkligen skyhöga förväntningar på denna resa. Det ska bli riktigt kul att åka dit med trevliga människor och umgås. Sen blir det givetvis också roligt att lära sig mycket om det indiska samhället och varför det ser ut som det gör. Det kommer bli en grym resa!

Jonas: Jag försöker att inte ha så höga förväntningar men är rätt svårt. Dock tror jag att resan kommer att leva upp till dessa förväntningar.